Undertecknad är numera ny tillförordnad stallchef på farmen. Nu skall ni inte tro att jag är den som sträcker näsan i vädret och blir kaxig för detta.
I ärlighetens namn måste jag säga att min position är mycket tillfällig. Linda jobbar på mässan & Åsa är på konferens. Detta gör att jag måste hålla min vanliga ödmjuka och låga profil. Jag får redan till helgen med största säkerhet reda på vilka fel jag begått på min post.
Dessutom är jobbet inte alls så glamouröst som ni antagligen tror. Det mesta går ut på att packa hö & mocka skit. Mocka skit är egentligen ingenting jag vill syssla med på min fritid. Konstig syssla egentligen, den har antagligen inte utvecklats någonting på trehundra år.
Detta faktum såg jag som en utmaning. Utveckling av ”mocka-skit konceptet” har sysselsatt min hjärna det senaste dygnet. Det måste gå att göra nåt som förenklar denna syssla, men jag körde fast. Jag hittade faktiskt inte ett vettigt uppslag att spinna vidare på.
Jag insåg att det krävdes helt nya grepp & tankemönster, kanske fanns det erfarenheter från arbetslivet att nyttja? Då plötsligt lossnade det och jag fann lösningen! Lösningen är egentligen genialiskt i sin enkelhet, man täcker helt enkelt över skiten så att den inte syns. Ganska snart kommer dock skiten upp till ytan igen. När den gör det så har man antingen förträngt att man gjort det och man kan med rent samvete förneka att det överhuvudtaget hänt, vilket löser problemet. Eller det mest ultimata, man har hunnit hitta någon annan att skylla på.
Ha det bra
/Mats H
